Om att inte veta vad du vill.

Du vet vad du vill. Innerst inne vet du vad du vill. Kanske tror du att det är samhället, normen som har förväntningar på dig om vad du borde utbilda dig till, jobba med. Oftast är det ännu närmare än så. Din mamma. Du kanske har förträngt vad du själv vill för att inte göra henne besviken. När du får fatt i tanken om vad du vill göra slår du bort den för att inte göra ”mamma” besviken.

Om du trots allt tänker att nu ska jag gå min egen väg kan det därför vara extra jobbigt. Dels för rädslan för det okända men också vetskapen om att du inte kan söka tröst hos den du vill söka tröst hos.

Det är en del i att bli vuxen. Våga möta den rädslan och bli trygg i att du är din egen mamma. Ditt vuxna jag tar hand om dig själv. Sök aktivt till andra förebilder som är som du vill vara. Som lever sina liv så som du vill. Där hittar du trösten på vägen när ditt lilla jag tvekar av rädsla för det okända.

Om du är rädd för förändring så tänk att allt inte kommer på en gång. Du kanske börjar med att styra upp så du kan börja senare på måndagar. Genom en liten förändring så mår du bättre och det är de små stegen som leder till stor förändring till slut.

Den finaste versionen av dig själv.

Du kan göra det du vill. Ibland behöver du luta dig tillbaka för att kunna känna att du litar på dig själv. Ibland kan det vara bra att kasta sig ut mot det okända med någon vid din sida. Någon som får dig att inse vilken fantastisk själ du är. Ingenting behöver fixas eller ändras. Du är redan den finaste versionen av dig själv. Där inuti i ditt lilla barnhjärta. Där har du din kreativitet och styrka.

Mina tankar styr min verklighet.

Gott nytt år och god fortsättning!

Allt jag lärt mig tar jag med mig på ett vis och det har format mig till den jag är men jag kan numera lägga saker bakom mig. Jag gillar verkligen tanken om att vi bara har nuet. Allt annat formar vi i hjärnan i form av minnen och förväntningar. Känns befriande att veta att det är mina tankar som styr min verklighet och därför kan jag forma min tillvaro. De saker som sker i livet är mina lärdomar. Vissa jobbigare än andra och ja, vi får olika sorters prövningar under livets gång. Men det är ändå hur jag förhåller mig till det som händer som gör skillnad i hur jag hanterar det och mår under resans gång. Att veta det ger tröst och jag menar inte att livet är lätt eller ”rättvist” men när jag vågar stanna upp och känna det som känns istället för att fly ifrån det händer något mycket fint och stort. För ett år sedan gick jag en coachutbildning till Transformativ coach och den har lärt mig hur jag ska tänka. Med enkla verktyg har den lärt mig att nå det som jag förut trodde var omöjligt och svårt. Självkärlek. camillanilsson.se

Måste vi peka ut den största miljöboven?

Flyget, jordbruket, industrin, konsumtionen …

Jag hör många människor prata om miljön nu. En medvetenhet har väckts och många har gjort olika val som känns rätt för dem. Någon källsorterar och cyklar till jobbet. En annan har slutat att äta kött och tar med tygpåsar till affären för att minimera plastanvändandet. Andra har slutat att flyga.

Jag hör också att samtidigt som någon berättar om de val hen har gjort för att göra något för miljön så blir det lätt ett avståndstagande mot dem som inte gjort samma val. Det är mänskligt. När en har hittat sitt sätt som känns rätt att leva vill en gärna få andra att få uppnå samma känsla.

Det som skiljer oss från djuren, som jag ser det, är att vi är födda med en fri vilja. En fri vilja som är fantastisk och lär oss saker på ett djupare plan hela tiden. Den komplicerar också vårt sätt att förhålla oss till varandra. Jag tänker att när det kommer till miljön och hur vi ska förhålla oss till den så måste det få se olika ut. Några har fokus på flyget, andra på jordbruket, industrin och konsumerandet.

Vi behöver inte ställa människor mot varandra och bråka om vad som är mer rätt än det andra. Den lilla människans val gentemot storindustrins utsläpp. Allt är bottnat i rädslan. Rädslan om att jorden håller på att förstöras och mänskligheten snart utplånas. Det är stora existensiella frågor som rör vårt inre. En del ”strutsar”, andra flyr på andra sätt, en del tar det ansvaret som de tycker känns rätt.

Jag tänker att det alltid börjar hos mig själv. Jag gör det jag förmår. Komposterar och använder begagnat eller vad det nu må vara. Ibland gör vi fel men viljan till förändring finns där. Jag tänker också att vi har så mycket kunskap och förmåga att det precis som i Barbapappaboken går att städa jorden. Vi behöver bara lyssna på vetenskapen och forskningen och agera utifrån det. Jag tror också att det kommer ske genom kärlek till oss själva och den jord vi lever på. Inte av rädsla.

Självkärlek

En färdighet att träna upp.

Det är ett och ett halvt år sen @komoyoga tog den här bilden på Gozo. En tid av sorg, glädje och ovisshet om mycket. Tänker att det fortfarande är en tid av transformation. Såklart min egen för det börjar alltid där men det är också en speciell tid vi lever i. Fler och fler gör uppvaknanden som leder dem närmare sitt hjärta och sin självkärlek. Vi är många som letat i många år. Rest jorden runt som i Barbapappaboken för att hitta det som saknas.
Till slut; vetskap och trygghet om att nyckeln hela tiden varit gömd vid mitt eget hjärta. #självkärlek#blogga
Camillanilsson.se

Fortsättning



Camilla Nilsson Health & Evidence
Massageterapeut, Axelsons, certifierad av Branschrådet Svensk Massage
Transformativ ICF Coach
Undersköterska
Pedagog

073-4013538
Instagram: camillanilsson.se
Facebook: camillanilsson.se/ Nilsson Pia Camilla

© 2018 All rights Reserved. Camilla Nilsson health & evidence